Framsteg

Trots väder och vind tar vi våran stund ute i kaninhagen varje dag, med mutor för att få kaninerna tama. De springer alltid fram till oss, men är oroliga att de ska bli lyft...så nu klappar vi bara dem. Och det går sakta framåt. Jag måste ju bära dem en gång i veckan då det är vägning. Men det är nog bra att inte sluta bära helt. Vi vill ju få de så hantervänliga som möjligt med tanke på att de är av en ras som inte tycker om att bli buren.

Detta är stort! Ronja fick inte klappa Bella förut.

Tanken är att vi ska få dem att självmant kliva upp i knät.