Hornuggla
Igår tittade jag till ugglebäbisarna. Först när jag gick ut hittade jag inte åt dem där i trädet de var sist. Det var knäpptyst där. Jag gick då ner till ån en sväng och satt där en stund. Då dök det välbekanta ljudet upp alldeles bredvid mig. Jag smög närmre och tänkte att, det måste vara någon småfågel som låter detsamma, då jag inte hittade något i trädet ljudet kom ifrån. Jag tog ett steg till och då flyger Mamma/Pappa hornuggla ut mellan grenarna. Då jag nu visste att föräldrarna var ute och jagade gick jag tillbaka mot trädet där ugglebäbisarna fanns. Och minsann nu lät även de. Ljudet ledde mig till samma träd men jag kunde fortfarande inte se dem. Jag bestämde mig för att sätta mig ner på en sten och vänta och hoppas att de skulle ge ifrån sig ljud igen. De upphör ju att låta när jag kommer för nära. Jag satt länge där på stenen under den lilla granen. Tills TIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIT skriker det till ovanför mitt huvud och jag hoppar till av förvåning. Uppe i d
